Snacka om att tiden går fort?? Det är redan första advent idag, vart tusan tog den tråkiga, mörka november vägen? Det sägs ofta att man ska leva i nuet, och det är ju alldeles riktigt, men vad gör man när "nu" blev "nyss".. eller rent av "då"? Det gäller verkligen att hänga med i svängarna!

Jag har haft ganska mycket att stå i den här hösten, det klart att det känns när jag jobbar heltid och läser på högskolan på halvtid. Samtidigt klagar jag inte, jag har ju hunnit med det (nästan), och jag tycker det är roligt. Jag klarade min första tenta på psykologin, även fast jag hade hoppat över en hel fråga. Det var bara sex frågor, men jag tyckte tydligen att jag ville utmana ödet genom att bara svara på fem.. Det var absolut inget medvetet val, jag såg det först när jag hämtade ut min tenta. Undrade lite varför jag kammat noll poäng på en fråga, och vid närmare efterforskning visade det sig att den där fråga tre, den hade jag överhuvudtaget inte läst? Nåväl, jag blev nöjd ändå, jag klarade godkänt, och jag visste också att jag kunde plockat några poäng till, och det räcker för mig   

Jag har skaffat mig erfarenheten av att inte ha bil på en och en halv vecka också. Det har fungerat riktigt bra faktiskt.. det finns ganska gott om möjligheter till både buss och tåg som passat mina tider någorlunda bra. Lite mer frisk luft har det också blivit. Med tanke på vintern som kom har det också känts ganska bra att åka kollektivt. Förra tisdagen när den första snön kom, bestämde jag mig för att gå lite tidigare från kursen i Borås, och ta tåget hem. Jag hade inte lust att halka omkring med en stor buss.. När jag kom fram till stationen såg jag en liiiiten varelse som också hade bråttom till tåget. En liten mus hade tydligen bestämt sig för att resa. Han hade jättebråttom över perrongen, och det måste nog ha varit lite kallt om tassarna, för jösses vad han skuttade. Jag såg dock inte om han skulle med samma tåg som mig.

Jag har också erfarit att jag har trevliga och hjälpsamma grannar. När min systerdotter och hennes fyraåring kom hem till mig för att låna min bil, bestämde vi oss för att gå ut på balkongen lite. Aron sprang fram och tillbaka i lägenheten och kollade ibland till oss ute på balkongen. Vips, så hörde jag ett välkänt knäppande. Aron stängde dörren till balkongen, och spärren åkte i! Jahaja.. där stod vi   

Aron visste inte hur man skulle öppna dörren, det är ju lite småkrångligt att lyfta den lilla spärren samtidigt som man ska öppna med handtaget. Jag och systerdotter funderade på hur högt det var att hoppa ner från balkongen.. men då kom en räddande ängel ut genom dörren till grannlängan! Jag är faktiskt lite stolt över att jag kom ihåg vad hon hette (kan ju vara lite dålig på sånt) och ropade på henne. Jag berättade lite snabbt mitt ärende, och visst, hon hjälpte såklart till! Som tur var hade jag inte låst ytterdörren, så hon kunde raskt spatsera in och komma och öppna balkongdörren. In i säkerheten igen! Vad lärde vi oss av detta då? Jodå, att ska man synda och ha en fyraåring i närheten, då går man inte ut på balkongen, då går man ut på framsidan!   

Igår fick jag tillbaka min utlånade bil, och jag utnyttjade det till att åka till Skroten (en välkänd tygaffär i bygden). Jag ville ha nya gardiner till köket. Nu blev det inte det, utan jag bestämde mig för att sy om ett par som jag redan hade, men för att piffa upp det hela köpte jag ett par tofsar, eller tassles, som det numera heter. Mörkgröna var dom, med passade band till. Jag trodde först att jag inte kunde ha grönt, mitt kök går ju i blått..? Men när jag tänkte efter lite, så insåg jag att efter jag målat om, fanns det inte nåt som var blått i köket, så då passade det bra med lite grönt istället. Tänk vad minnet kan ställa till det ibland. Jag visste ju att den blåa färgen var borta, men ändå trodde jag att köket gick i blått? Jaja.. Nu hänger det röd/brun-rutiga gardiner med gröna band + tofs. Jag blev riktigt nöjd.   

Önska nu en riktigt trevlig advent, och det kommer kanske en till blogg innan jul.. man vet ju aldrig!

Ha de bäst!