Jösses vad tiden går fort! Insåg att jag nästan helt glömt bort att blogga... Kan det bero på att jag har skaffat mig lite mycket att göra kanske? Eller.. jag har fyllt upp min fritid, det lät mer positivt, för positivt är det   Har ju förstått att min blogg läses både här och där (japp, känn dig träffad) så dags att ta tag i nya händelser, och lite gamla, i mitt liv!

På jobbet är det som vanligt.. massa barn som fullständigt skriker efter kunskap (eller är det bara mitt positiva inre som säger mig att de skriker efter just kunskap?) och jag hänger i så gott det går. Niorna ska snart på sin prao så då får jag en hel del tid att komma ifatt på, och sen hägrar novemberlovet. Tror att vi lärare ser fram emot lov lika mycket som eleverna.. (även om vi nu inte har lika långt lov).

Jag börjar iallafall bli en hejare på att läsa psykologi på engelska.. tror jag iallafall. Det är fortfarande lika intressant, men hujedamig vad mycket det är att läsa varje vecka!

Ibland möts man av överraskningar när man kommer hem. Så är det med att ha blivit sambo. När jag kom efter jobbet i måndags fanns en ny möbel i hushållet. En ny TV, smal o platt som bara den! Jodå, sambon tyckte att det skulle vara bra att följa teknikens under lite och att uppgradera sig lite i teknikens under. Inte fel, tyckte han (och jag, så småningom), att kunna koppla in svtplay och tv4play och kolla när han kommer hem från sitt jobb mitt i natten. Jag har inte lärt mig alla dessa nya funktioner än, och är klart nöjd med att jag iallafall kan titta på de "vanliga" kanalerna. Det är tur att han inte lyssnar på mig för mycket. När det kom på tal om en ny Tv tyckte jag väl lite sådär i förbigående att "är det verkligen nödvändigt... min gamla är ju inte sönder..", ett ganska vanligt sätt för mig att se på saken. Är det helt trasigt, och inte går att laga ihop med tejp eller lim, så kanske man kan slänga det, men en fullt användbar sak? Njae.. Ett exempel var min gamla micro. Den var ganska känd i familjekretsen. Själva plastmojjen till vredet som skötte timern gick sönder, men eftersom piggen som ratten suttit fast på fanns kvar så plockade jag fram en hovtång (jaja.. den låg överst i verktygslådan) och den funkade ju alldeles utmärkt. Det var ju bara att nypa om piggen med tången och vrida om. Vissa hävdade då att själva timern hade en funktion, dvs att man kunde se hur många minuter man satte micron på. Sant förvisso, men lite hum om tid har man väl? Det slutade iallafall med att jag fick en ny micro som födelsedagspresent.   

En annan historia är den gamla gräsklipparen jag lånat av fd svågern. Den ville inte heller fungera riktigt, men där löste det sig med ståltråd. Mycket ståltråd. Jag trodde att svågern skulle få ett nervöst sammanbrott när han fick se hur jag hade "lagat" hans klippare. Men det höll ju ett tag, och det var ju huvudsaken. Till slut räckte dock inte mina lagningar, utan svågern fick tillbaka den,   

Så.. nån som vill ha en fullt fungerade tjock-Tv? Den står just nu lite ivägen. Fundera på det medan jag återgår till lite hederlig amerikansk behavourism!

På återskrivande!

Om jag skulle skriva om allt som jag har varit med om den här veckan.. nej.. det skulle bli alldeles för långt för er att läsa, så jag får nog sålla lite.

I tisdags började min psykologikurs. Begav mig in till Borås efter jobbet och lyckades efter viss möda hitta till salen där vi skulle träffas. Tack och lov var jag ute i god tid, för det var inte så lätt att hitta på högskolan. Vet inte riktigt vem som kommit på systemet de har, och det kanske blir en psykologisk analys på den personen så småningom..? Min sal skulle ligga på "D-avdelningen". För att hitta den gick jag till en informationstavla. Jodå, den ligger på T3-avdelningen. Ehh? Varför inte kalla D för T3 då? Eller det kanske skulle vara för enkelt, ingen utmaning alls. Nåväl, jag hittade salen och kursen började. Läraren verkar bra och jag insåg att jag kommer att tycka att det här ska bli kul!   

Full med energi åkte jag hem, sov några timmar, iväg till jobbet, och sedan till Borås igen. Kursen är nämligen alla tisdagskvällar och onsdagskvällar.. Ojdå, tänkte jag.. det kanske blir lite tufft, men jag vill ju detta så det ska väl gå. Denna kväll var det dags att bilda grupper. Det var inte så svårt, vi var några tjejer som funnit varandra ganska snabbt, så vi var snart klara med detta. Vi hade fått nycklar (moderna, elektroniska saker) så vi skulle kunna komma in överallt i alla korridorer och salar. Trodde vi iallafall. Det visade sig att de inte var aktiverade förrän dagen efter. Alla andra kurskamrater hade försvunnit och där stod vi i trapphuset... Så vad göra? Vi satte oss på golvet utanför hissarna och diskuterade det som vi blivit tillsagda att diskutera. Det gick riktigt bra, och det blev ju lite kul också eftersom situationen blev som den blev..! Jag tror vi svetsade samman den nya gruppen ganska så bra den kvällen!   

Full med ny energi åkte jag hemåt även denna kväll. När jag nästan är hemma ringer min systerdotter och kommer inte hem från Gbg.. och nästa buss går om ett par timmar... så jag åkte in och hämtade henne. Väl hemma igen, lägga sig fort, upp och jobba.. och efter jobbet, då var det dags för mig och 7 av mina kollegor att infinna sig i Slottskogen för att genomföra Iform-loppet! Riktigt trevligt! Vädret var kanon, och vi satte oss o picknickade innan det var dags för uppvärming. Jag som inte varit med om något sådant här var impad över att stå tillsammans med ett par tusen tjejer i varierande ålder och värma upp. Häftigt! Dags sedan för oss att tränga oss i fållan för att få gå iväg våra 5 km. Det var också en upplevelse med att ha musik utefter banan. Alla möjliga genrer var med. Först var det några som dom nog hade hämtat från centralen, det lät ungefär som det brukar göra där. Efter ett tag stod ett 50-tals-rockband och rockade loss. Vi passerade sedan dansband, gammaldans, en snubbe som sjöng till sitt inspelade band, och till slut en typ mässningorkester. Görtrevligt    Efter målgång fick vi medalj och en väska full med diverse reklam.. strumpor och tröja fick vi också. Ej att förglömma en halv kexchocklad.    

Till slut var det fredag. Då hann jag hem från jobbet lite iallafall. Kändes ganska skönt faktiskt. Men jag skulle snart iväg igen. Mina barns farmor fyllde år. Carina, Jean-Pierre och Jonas kom ganska tidigt eftersom Jonas skulle iväg på kvällen till annan ort. Hos farmor åt vi svampsmörgås, räksmörgås och tårta. Inte fel alls =) Kul också att träffa svåger, svägerska o kusiner.  Det är ju inte min svåger eller svägerska längre, men det känns så ändå, och det känns riktigt bra! Avslutade kvällen genom att återigen köra in till Göteborg och avlämna dotter med hund. Lördagen var också kalasdags. Sambos far firade sin födelsedag. I Göteborg förstås. Där träffade jag svåger, svägerska och kusiner igen, dock inte samma som på fredagen. God mat och goda tårtor, inte fel alls! Trevligt att ha "släkt" både här och där   

Fyra göteborgsresor på fyra dar.. och ändå jobbar jag inte där, det tycker jag är ganska bra gjort? Tur att jag trivs med att ha att göra, jag har inte hunnit känna mig rastlös, och det tycker jag är positivt. Nästa vecka blir lite lugnare dock.. tror jag. Fast då börjar gympan.. och så två kvällar i Borås.. jaja, allt går, bara man har kul (intalar jag mig iallafall)

Strax dags för mat, trivs oerhört bra med en sambo som tycker det är roligt att laga mat! Vilket också betyder att jag kan sitta här framför datorn och blogga, och surfa litegrann som jag vill.. visst är livet underbart!